Fyra flickors resa

HEJ AUSTRALIEN!

Nu har vi anlant i landet dar "women glow and men plunder". Det ni.

Flygresan till Melbourne var sa bekvam sa att vi nastan inte ville kliva av planet nar vi val hade landat. Efter att ha flygit mer Ryanair har man glomt bort vad service och bekvamligheter uppe i luften ar. Leende flygvardar (som inte kor pa en med vagnen) rena toaletter (som inte har "3 in 1: soap, moisterizer and airfreshener", utan har dessa separata) och GRATIS mat och dryck (Julia sade att det var den godaste flygmaten som hon atit). Man fick glass ocksa. Nam-nam-nam. Och sa hade man en egen tv-skarm och massa filmer att valja mellan. Kort sagt, efter att ha backpackat i sju veckor sa borjar man uppskatta finess. For ovrigt fick Julia nastan slita sig fran sin dokumentar nar alla andra hade gatt ur planet.

Disorienterade hamnade vi i en ny storstad och visste knappt vart vi var och var vi skulle ta vagen. En sak visste vi: vi maste planera var vistelse, framforallt komma pa vart vi skulle ta vagen harnast. Tack och lov hade vi en raddning - Lonley Planet-boken, som nu gar under namnet Bibeln. Vi satte oss helt sonika ned med nasan i Bibeln och laste pa om alla sevardigheter och olika resmal och forsokte klura ut vilka bussbolag som gick var, kostnader och forbindelser. Och Bibeln har svar pa allt, oo ja, ty Bibeln ar allsmaktig och innehaver alla svaren. Svaret blev Bairnsdale - en liten sketen hala fyra timmar nordost om Melbourne. Sa vi stannade bara tva natter i Melbourne nu, eftersom vi ska komma tillbaka hit och spendera vara sista dagar dar. Men forsta intrycket av staden var mycket bra, ser fram mot vara dagar dar. Vi bodde dock i ett dorm med bla en snubbe som luktade sa jaavla ackligt - ur munnen. Jag vaknade upp mitt i natten av att det stank snuskig andedrakt i hela rummet och det kom fran han som sov under Julia. Stackars Julia, och stackars mig. Jag var sa acklad, sa acklad. hade lust att saga det till honom nar han vaknade, men ville inte komma nara honom...

Bairnsdale! Liten blygsam, somnig stad men har en trevlig camping som vi bosatte oss pa. Ah vi hade det sa mysigt jag och Julia! Vi bodde i en liten stuga, med mobler och eget kok och allt. Det var sa harligt att antligen fa lite privacy - ett rent utrustat kok, rena golv, en sang som inte har nagon annans har i, ett eget bord och stolar - allt detta tar man for givet hemma, men nu uppskattade vi det mer an nagonsin. Det kandes som om jag och Julia var ett gammalt par pa campingsemester; vi tog det lugnt om dagarna, handlade mat (och vin..) lagade goda middagar, tvattade, stadade, gjorde frukost at varandra och sov i samma lilla 120cm sang dar vi krop ihop om natten i kylan - det blev faktiskt valdigt kallt nar solen gatt ned. Och vi hade egen TV! Sa det blev en hel del tv-tittande. Langa promenader och motionsrunda ocksa. Sista natten fick vi sallskap i stugan; ett antal malar och en liten odla ( och sakert en massa laskiga insekter som vi inte sag). Och sa dansade possums pa taket sa att hela stugan vibrerade. Jag tankte PANG.

Var lilla semester fran semestern borjade dar i Bairnsdale i tva natter, sedan ledde Bibeln oss vidare mot Lakes Entrance, en liten sommarstad dar de stora sjoarna rinner ut i havet. En turistig (dock inte for sasongen), lite sot hamnstad bara en halvtimmes bussfard fran Bairnsdale, dar vi stannade i ytterligare tva natter. Har fick vi inte lyxen med en egen stuga, utan nu gick vi tillbaka till dormen. Vi spendearde forsta dagen med att sakta vandra runt langs strandpromenaden, fika och filosofera. Det verkade vara ett stalle for pensionarer.. Det passade dock var nya sinnesstamning som ett gammalt par.

Det var valdigt fridfullt och vackert i Lakes Entrance och har fick vi forsta insikten i Australiens djurliv. Massa, massa olika sortes faglar - sana dar man gar och ser pa skansen; exotiska, farglada och lustiga filurer. Och stora Pelikaner. Och nagot som fascinerade mig: svarta svanar, som gled runt pa sjon tva och tva, alltis parvis, i sin elegans. 

Staden lag i anslutning till Australiens kanda 90 mile beach, som vi sjalvklart besokte. Jag hade dock inte forstatt att den fanns dar sa jag blev helt overvaldigad nar jag gar over en liten kulle och sa plotligt oppnar sig ett oandligt oppet hav framfor mig, kantat av en strand som till synes inte har nagon ande. Mycket maktigt. Det kandes som om detta var det forsta motet med det riktiga Australien. Dagen efter gjorde vi en utflykt! Nagot som passade vart nya levnadsatt som pensionar - en batkryssning till en vingard! Det var vi och ett annat pensionerat par fran trakten, men vi hade faktiskt en jattetrevlig dag med lugn batfard, austalieniskt vin och mycket god mat. Vi upptackte att det var svart att halla sig nykter och respektabel efter att ha provat ett flertal olika viner och portviner.. Jag tycker dock att vi holl ihop bra under lunchen, med tanke pa att det var var forsta vinprovning (och med tanke pa hur mycket vin de fortsatte att halla upp i vara glas..). Julia at kanguru for ovrigt.

Efter dessa tva natter tog resan en annan vandning, igen. De fyra foljande dagar blev nagot helt annat an vad vi hade tankt oss... Spannande!! Men det tanker inte jag beratta nu, hehe! To be continued...

Hej sa lange! Er odmjuke van, ELIN